För att dela med mig av känslan så kommer det här: (Läs under ett andetag utan paus)
Planeringen sprack på jobb idag, inplanerad träning hanns inte med, jag käkade istället middag tidigare för att kunna träna senare på kvällen, blev alldeles för mätt, hade tagit min PWO för tidigt, ville inte, orkade inte och satt som i sirap i stolen och röven vägde säkert ett ton!!
Gnällde, hittade på ursäkter, jag tränade faktiskt igår trots att det var vilodag och jag kände inte för det.
Har lyckats få på mig träningskläderna och kommit ner till gymmet.
Vaknar ur min "anti- trans" och inser att jag står i beredskap att knyta skorna.
Sista steget in i gymmet.
Vad fan gnäller jag för?
Kroppen VILL ju uppenbarligen träna, annars hade jag inte kommit hit.. Vem fan är det som gnäller i mitt huvud?
Imorgon kommer jag att ha en särskilt samtal med den där rösten så att den fattar att så här jobbar vi inte i mitt lag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar