...springer fram och tillbaka i mitt kök och viftar på svansen.. Jag har gått med på (ville gärna ha sällskap) att vara hundvakt hela veckan.
Dels för att jag saknar Lobo och också för att det ger mig en anledning till att komma ut och promenera, något som känns jäkligt bra för ryggen. Hur som helst så promeneras det inte bara i parken utan även på mina nerver.. Jag börjar inse hur lyckligt lottad jag var med Lobo, lugn och fin alltid.
Vovven här hemma nu väcker mig på natten bedömt en gång i timmen med att försöka smyga upp i sängen, eller bara sitta och stirra på mig och gny.. Och dagtid går hon runt, runt i lägenheten och så fort jag rör mig så gnyr hon och springer till matskålen. Trots att hon precis ätit.
Nervpromenad. Tur att hon är så söt..
Helgen som gick var av särklass i bästa laget med massa familjemys och kvalitétstid med hjärtat. Jag bombarderar er med bilder i nästa inlägg om jag minns..
I övrigt har jag skittråkigt på dagarna, lever för kvällarna då jag tar mig till gymmet och tränar, träffar alla goa glada människor som får mig på gott humör och hopp om livet ;) Och trots att jag gör ingenting, så lyckas jag ändå få en hel del gjort- om än i ett tempo som är tusen gånger långsammare än vad jag vill och är van vid!! Och tiden går förbannat snabbt!!
Idag var jag på jobb och hälsade på i fyra timmar och drack lika många liter kaffe tror jag. Trots att det där stället kan ge mig magont och huvudbry, så älskar jag människorna, buset, raljansen och vardagen där.. Jag lämnade med en glädje inom mig och ett löfte om nytt besök nästa vecka!
En trevlig onsdagskväll på er! (Shiiit!! Är det redan onsdag??!;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar